Hoppet Om En Andra Chans
Hoppet om en andra chans.
Jag står under ljuset av en lyktstolpe en mörk vinterkväll.
Det snöar, det är kallt, vinden tar tag i min rock och får ändarna på mitt svarta pannband att svaja i blåsten.
Ingen kan se min smärta, den smärta som oavbrutet äter mig inifrån. Det är otroligt att man kan ha ont i något man inte har, tänker jag. Jag drar min halsduk över ansiktet för att inte frysa om näsan.
Tårar rullar ner från mina ögon, är det för att det är kallt ute? Eller är det på grund av smärtan?
Runtomkring mig finns bara mörker, inte ett enda ljus, inte ett enda ljud hörs utanför lyktstolpens ljus.
Smärtan växer sig bara större, Jag står snart inte ut! Men det finns en sak som brinner i mitt hjärta.
Hoppet om en andra chans.
En andra chans att verkligen få bevisa min kärlek till den jag älskar. I hela mitt liv har dom jag hållit kär försvunnit från mitt liv och lämnat mig kvar, med ett krossat hjärta och en evigt sinande själ.
Mina händer innanför skinnhandskarna darrar. Jag lyfter handen för att torka en tår, och just i det ögonblicket landar en snöflinga i min handflata.
Jag tittade på den länge. Det sägs att ängla tårar kan hela alla sår, men inget kan hela dom sår som ärrat mitt hjärta.
Jag blåste ut snöflingan och såg den segla iväg ut i mörkret.
Allt känns så hopplöst just nu, men det finns en sak som brinner i mitt hjärta, hoppet om en andra chans.
Jag skulle kunna stanna kvar i lyktstolpens trygga ljus eller ta ett steg ut i mörkret där jag alltid varit välkommen.
Allt känns så hopplöst nu, men det finns en sak som fortfarande brinner i mitt hjärta.
Hoppet om en andra chans.
Jag står under ljuset av en lyktstolpe en mörk vinterkväll.
Det snöar, det är kallt, vinden tar tag i min rock och får ändarna på mitt svarta pannband att svaja i blåsten.
Ingen kan se min smärta, den smärta som oavbrutet äter mig inifrån. Det är otroligt att man kan ha ont i något man inte har, tänker jag. Jag drar min halsduk över ansiktet för att inte frysa om näsan.
Tårar rullar ner från mina ögon, är det för att det är kallt ute? Eller är det på grund av smärtan?
Runtomkring mig finns bara mörker, inte ett enda ljus, inte ett enda ljud hörs utanför lyktstolpens ljus.
Smärtan växer sig bara större, Jag står snart inte ut! Men det finns en sak som brinner i mitt hjärta.
Hoppet om en andra chans.
En andra chans att verkligen få bevisa min kärlek till den jag älskar. I hela mitt liv har dom jag hållit kär försvunnit från mitt liv och lämnat mig kvar, med ett krossat hjärta och en evigt sinande själ.
Mina händer innanför skinnhandskarna darrar. Jag lyfter handen för att torka en tår, och just i det ögonblicket landar en snöflinga i min handflata.
Jag tittade på den länge. Det sägs att ängla tårar kan hela alla sår, men inget kan hela dom sår som ärrat mitt hjärta.
Jag blåste ut snöflingan och såg den segla iväg ut i mörkret.
Allt känns så hopplöst just nu, men det finns en sak som brinner i mitt hjärta, hoppet om en andra chans.
Jag skulle kunna stanna kvar i lyktstolpens trygga ljus eller ta ett steg ut i mörkret där jag alltid varit välkommen.
Allt känns så hopplöst nu, men det finns en sak som fortfarande brinner i mitt hjärta.
Hoppet om en andra chans.
Kommentarer
Trackback